Senast ändrad: 14 mars 2019
Prenumerera på Ny information om Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

Mer ”nära” forskning behövs nu

‒ Det finns hur mycket tekniska verktyg som helst nu, datorer och surfplattor. Det som saknas är lärares och ledares digitala kompetens, säger Pernilla Nilsson, didaktikprofessor.
Det behövs fler lärare på forskarutbildning. Och betydligt fler och bredare utlysningar av forskningsmedel behövs, tycker hon och kollegan Stefan Hrastinski, KTH.

De har båda jobbat med forskning och uppföljning i SKL:s #skolDigiplan-projekt. De kommer med förslag om hur kunskapsmängd och kompetens ska ökas.

Båda är inne på att den här forskningen bör drivas nära skolan, att forskningsfrågorna med fördel kan formuleras av lärarna själva och att lärare bör ges möjlighet att själva forska.

Det kan kallas aktionsforskning och följeforskning, men Pernilla Nilsson talar helst om ”verksamhetsutvecklande” forskning.

‒ Vi måste forska med lärare, inte på eller om lärare, säger hon.

Snabbare forskningsbeslut

Kollegan Stefan Hrastinski beskriver hur det traditionellt kan ta åratal att få fram resultat. 

‒ Det kan ta några år innan forskarbidrag beviljas för ett projekt, sedan kanske någon ska anställas, sen forskar man i tre år innan resultatet kommer.

Han ser en annan modell som borde få mer plats, med avgränsade, konkreta forskningsfrågor som formuleras av lärare och forskare tillsammans. 

‒ Och så jobbar de med den utmaningen i några månader och kommer med en lösning där och då. Det här borde vara mycket mer flexibelt, tycker Stefan Hrastinski, som är professor i medieteknik, inriktad på nätbaserat lärande.

Praktiknära

Även han skulle vilja se mer av praktiknära forskning med en mindre skarp gräns mellan forskning och vardag. Han var med i ett projekt i Kista norr om Stockholm där man lyckades samla ett par hundra lärare från fem skolor för utbyte och kollegialt lärande om digitala verktyg. Forskarna deltog, såg till att det blev långsiktig uppföljning.

Stefan Hrastinski

Stefan Hrastinski

Beslut ska grundas i kunskap. Det är lätt att bli förblindad av allt tjusigt på mässor med stora företag, säger Stefan Hrastinski, KTH-professor.

‒ Vi har vågat tänka mer flexibelt på vad forskning och utveckling är, att det sitter ihop. Ibland kanske vi inte vet om vi utvecklar eller forskar på skolan. Ofta behöver man göra något mittemellan, resonerar Stefan Hrastinski. 

Där såg han också intressanta exempel på hur elever fick jobba multimodalt ‒ läsa en bok, hitta svåra ord, slå upp dem, skriva ett litterärt manus med de orden i, sen göra film av texten och visa för varandra.

Att välja bananen

‒ Digital kompetens är att kunna välja och även att välja bort. Ibland kan det bara bättre att ta in ett äpple, en apelsin och en banan än att ge sig in i något matematiskt modelleringsprogram, säger Pernilla Nilsson.

‒ Jag kan bekymra mig över all teknik som finns ute i skolorna som inte är prövad och värderad.

Men ofta gör digitala verktyg det omöjliga möjligt. På sajten Lektion.se kan man bland annat hitta tips om program på surfplatta för att laborera med atomfysik.

Pernilla Nilsson är professor i naturvetenskapernas didaktik och har ett nyttoperspektiv. Hennes fokus ligger på hur lärarens kunskap på bästa sätt och med bästa medel kan överföras till eleven. Därför understryker hon vikten av att lärare kan värdera digitala verktyg. Det finns med som ett av ett 20-tal examensmål i lärarutbildningarna. 

‒ Men jag vet ju att det inte ser ut så överallt, säger hon.

Lärare som forskar

Lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad samarbetar just nu med åtta kommuner där verksamma från skolan och förskolan har fått formulera vad de behöver hjälp med, och forskarna jobbar ihop med dem för att lösa uppgifterna. 

‒ Vi försöker påtala att forskning är en del i kommunernas systematiska kvalitetsarbete, säger Pernilla Nilsson som även är prorektor och sitter med i Skolverkets insynsråd.

För forskningen ska hjälpa till med just det ‒ att välja rätt digitala läromedel, att få rätt användning, att kritiskt granska det stora utbudet från edtechföretagen, att utveckla egna läromedel och att på olika sätt utveckla organisationens sätt att fungera.

Pernilla Nilsson, didaktikprofessor

Pernilla Nilsson

Forskning behöver vara en del i kommunernas systematiska kvalitetsarbete, säger Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid lärarutbildningen i Halmstad, och ser det som en spännande utmaning. 

14 projekt om digitalt

Kommunsamarbetet kallas FDLIS, uttytt Framtidens digitala lärande i skolan. 14 delprojekt är aktuella, som ska pröva och utvärdera digitala och analoga lärmiljöer, arbetssätt och metoder, och stödja kompetensutveckling. 

Några exempel

  • Undersöka ”spelifiering”, hur spelmekanismer påverkar elevers motivation och engagemang.
  • Utveckla utvärdering av hur barns och ungdomars hälsa påverkas av digitala resurser. Blir de stressade eller hjälpta
  • Granska om elever kan lära sig mer effektivt via filmer på Youtube och andra källor på nätet.
  • Göra en kunskapsöversikt om forskning inom fjärrundervisning.
  • Undersöka värdet av virtual reality i kemiundervisningen.
  • Utveckla det digitala ledarskapet i skolorna och bland annat undersöka hur rektors kompetens påverkar undervisningen i klassrummet.

Idéer och produkter

Universitet och högskolor kan också producera nya idéer och prototyper till produkter. Pernilla Nilsson berättar om mellanstadielärare som med stöd från högskolan utvecklade egna appar för geocaching, skattjakt med digitalstöd. Och i högskolans eget digitala labb kan lärarstudenter bland annat arbeta med den sociala roboten Furhat.

‒ Lärarna ska inte ersättas av robotar, men de kan komplettera varandra i klassrummet, säger hon och berättar om nyanlända barn i förskolan som inte ville prata svenska men som ändå gjorde det med Furhat.

Stefan Hrastinski är bland annat med om att utveckla nättjänsten Mattecoach.se som nu funnits ett tiotal år. Drygt tio kommuner är anslutna, och nära 7 000 samtal kom förra året in från skolelever som fick hjälp av lärarstudenter att knäcka mattekoderna. 

KTH, Linköpings och Göteborgs universitet samarbetar här för att hjälpa barnen, låta studenterna träna sin didaktiska och matematiska kompetens, och samtidigt gynna forskning om nätbaserad undervisning.

Mer forskarskolor

Både Stefan Hrastinski och Pernilla Nilsson är engagerade i forskarskolor som lärare kan söka till för att sikta mot lic- eller doktorsgrad. Men kommunerna har olika möjlighet att bidra, och skolorna borde vara fler, tycker de. 

‒ Ja, många. Det borde finnas forskarskolor om hur man arbetar med digitala verktyg i alla vanliga ämnen, säger Stefan Hrastinski.

Pernilla Nilsson har tre doktorander som går forskarskolor på halvtid och undervisar halvtid. Hon ser behov av någon form av stöd till kommunerna. Idag är det stor skillnad mellan vad en välmående kommun som Kungsbacka klarar, och lilla Hylte.

‒ Det ser väldigt olika ut i landet. Särskilt när det gäller digitalisering är det en jätteutmaning att få en likvärdig tillgång, säger Pernilla Nilsson.

Och när lärarna kommer ut som disputerade forskare så kan det hända att de bara får återgå till sin vanliga tjänst. Kommunen vet inte alltid hur den nya kompetensen ska användas, menar hon.

Mer forskning

Forskarna ser stora behov av forskning framöver.

‒ De vanliga forskningsråden har med något undantag aldrig haft några speciella utlysningar för digitalisering i skolan. 

‒ Det satsas så otroligt lite på utbildningsvetenskap, jämfört med naturvetenskap, teknikvetenskap eller medicin och hälsovård. Det är Vetenskapsrådets minsta område. Och tittar man på den växande användningen av digitala verktyg i skolan så är det ännu mindre, säger Stefan Hrastinski. 

Han välkomnar det relativt nybildade Skolforskningsinstitutet, men de har för lite resurser, anser han.

‒ Om de beviljar fem eller tio projekt på ett år så handlar kanske ett eller två om digitala verktyg. Det är bra, men en droppe i havet.

Tvärdisciplinärt!

‒ Vi tycker att man ska göra öppna utlysningar, gärna ämnesöverskridande. Det behövs forskning om allt möjligt, exempelvis om ledarskap och IT, IT i klassrummet, effekter på elevernas lärande och även lärares arbetsmiljö, säger Stefan Hrastinski.

Pernilla Nilsson:

‒ Tvärdisciplinärt eller mångdisciplinärt. Det här är så komplexa frågor att det inte räcker att se det enbart som pedagog. Vårt förslag är att forskningsfinansiärerna ska samarbeta och skapa stora program där man kan söka oavsett var man är. 

Finns det belägg för att elever lär sig mer med digitala verktyg?

Pernilla Nilsson:

‒ Det roliga är att det finns forskning som stöder det och annan forskning som dementerar det. Det är därför jag tycker att det är så kul att ge sig in i det här området…

Artikeln är skriven av Roland Cox

Dela

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

#skolDigiplan omfattar SKL:s breda arbete med skolans digitalisering med fokus på hur skolans huvudmän kan nå målen i regeringens nationella strategi. En central del är den nationella handlingsplanen med 18 förslag på initiativ som togs fram våren 2019. Ett av initiativen är att ta fram ett digitalt processtöd för huvudmännen att planera, prioritera och hitta resurser för den egna verksamhetsutvecklingen. En viktig utgångspunkt för #skolDigiplan är en nära samverkan med skolans huvudmän, näringslivet, forskningen, Skolverket och andra myndigheter.