Senast ändrad: 14 mars 2019
Prenumerera på Ny information om Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

Tekniken utmaning och stöd i glesbygd

Skellefteå och Gotland ‒ båda använder digital teknik för att göra glesbygden mindre gles. Det här behöver statsmakterna och nationella aktörer gynna, menar Anders Jolby, utbildningsdirektör i Visby. ‒ Se över reglerna!

Samma sak säger Anders Bergström, förvaltningschef för skolorna i Skellefteå. Reglerna behöver lättas upp för att man ska kunna fjärrundervisa mer än idag, påpekar både han och kollegan på Gotland.

Västerbotten-kommunen är igång. Det går att få undervisning i både samiska, meänkieli och tigrinja via videolänk.

Umeå är största kommunen, Skellefteå näst störst med drygt 72 000 invånare. De 38 grundskolorna med 9 000 elever är utspridda på en yta som Skånes. Det skulle bli för långt att köra för lärarna.

‒ Tack vare tekniken kan vi erbjuda modersmålsundervisning på thai, arabiska, tigrinja, samiska språk, meänkieli och andra minoritetsspråk. Från hösten erbjuder vi även moderna språk ‒ franska, tyska och spanska, berättar Anders Bergström.

Klustrar ihop sig

Skellefteå säljer nu den tjänsten till den mindre kommunen Bjurholm, och till Malå där han tidigare var barn- och utbildningschef. Det kan bli fler.

Av 15 kommuner i Västerbotten har de minsta runt 2 500 invånare. Skellefteå hjälper de andra med fortbildning och nätverksträffar bland annat.

‒ Jo, mindre kommuner är duktiga på att klustra ihop sig, säger Anders Bergström.

Han skulle vilja kunna erbjuda fjärrundervisning även i andra ämnen, men där sätter reglerna stopp. Det hoppas han att arbetet med Skoldigiplan ska ändra på.

‒ Vi kommer att hamna där, med den brist vi har på medarbetare. Alternativet är att skicka in en outbildad 19-åring som lärare. Vi vill utöka vår fjärrundervisning men försöker hålla oss inom lagens råmärken. Än så länge.

Lärarbrist

Skellefteå har begynnande lärarbrist. Kommunen har till och med gästat London och lyckats få några britter att bli västerbottningar. Anders Bergström suckar i telefonen när han pratar om det här problemet.

‒ Det kommer inte att gå många minuter till, spetsar han till det.

Än så länge har man 87 procent behöriga lärare. Det minskar, och skolorna få bland annat kalla in pensionärer för att täcka upp.

‒ Digitaliseringen är en överlevnadsfråga för oss. Om vi ska alla ska kunna få en likvärdig undervisning så måste tekniken in, säger Anders Bergström.

Anders Bergström, förvaltningschef för skolorna i Skellefteå.

Anders Bergström

Mindre kommuner är duktiga på att klustra ihop sig, säger Anders Bergström, förvaltningschef för skolorna i Skellefteå, som nu säljer fjärrundervisning till grannkommuner.

Spela in för fler

Han ser många fördelar med den nya tekniken. Skellefteå har valt en leverantör där Office 365 används som plattform och en-till-en gäller från årskurs 6. Det digitala gör det möjligt för lärare att spela in sina genomgångar och skulle kunna visa för 2 000 elever istället för 20, ger Anders Bergström exempel.

I Skellefteå utvecklar man också andra e-tjänster, både för egna behov och till nytta för andra i ”klustret” där uppe. Kommunen jobbar nu fram ”pappersfri skolstart”. Att tillåta fotografering av ens barn, ansöka om skolskjuts och annat som tidigare hanterats på papper ska nu finnas på nätet.

‒ Sen håller vi på med olika e-tjänster för hela Västerbotten, som bygglovshantering, säger förvaltningschefen i Skellefteå.

I mars ska en ny Handlingsplan för digitalisering i för- och grundskola i Skellefteå klubbas i nämnden. Planen ska konkretisera och vägleda det pedagogiska arbetet med stöd av informationsteknik. Den utgår från den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, från kommunens utvecklingsstrategi och lokala målkort.

”Diktatur”

Anders Bergström vill ha starkare styrning och mer standarder för att förenkla skolans digitalisering i hela landet, och leker med ordet ”diktatur”.

‒ Det är en så viktig fråga att den måste styras från högsta ort. Det är alldeles för mycket upp till var och en nu, och då går det åt skogen.

Det här handlar även om pengar och rationalisering.

‒ Jag ljuger om jag säger att ekonomin inte är viktig. Ska vi klara av Sveriges välfärd i kommunerna så måste vi jobba smartare, säger Anders Bergström som deltagit i samtal inom Skoldigiplan nere i Stockholm.

Gotland

Även Gotland är en glesbygd, med delvis helt annorlunda förutsättningar. Att leva på en ö innebär bland annat att Gotland med 59 000 invånare själva måste klara breda erbjudanden i grundskola och gymnasium.

‒ Vi har ju långt till grannen, så vi ingår inte i något gymnasieförbund. Det drar mer resurser än för andra, säger Anders Jolby, utbildningsdirektör.

Han beskriver Gotland som ett Sverige i miniatyr, med både stad och glesbygd, folkhögskola, universitet, lärar- och förskollärarutbildning.

Kommun + region

En annan egenhet är att kommun och region är ett och samma. Vilket har sina särskilda fördelar. Regionen/kommunen har en gemensam kvalitets- och digitaliseringsenhet för både sjukvården och skolan.

‒ Där finns strateger som ser kopplingarna mellan utbildningssidan, sjukvård och socialtjänst, hur vi kan dra nytta av det lärandet gemensamt, säger Anders Jolby.

Gotland samarbetar med SKL-bolaget Inera som utvecklar it-tjänster inom vården men som även har börjat jobba in sig i skoldigitaliseringen. Inera samverkar med andra företag och med Kommentus.

Anders Jolby, utbildningsdirektör på Gotland.

Anders Jolby

Om staten vill att digitaliseringen ska gå fortare så hoppas jag att de skickar resurser också, säger Anders Jolby, utbildningsdirektör på Gotland.

Socknen fixar fiber

Gotland har starka hembygds- och sockenföreningar, som har bidragit till att fiber dragits över i stort sett hela ön. Även små byskolor med 100 elever har wifi.

Ön fick en regional digital agenda redan 2015. Regionen tog senare en Handlingsplan för digitalisering 2017–2022 som uppdaterades förra året och som har särskilda avsnitt om skolan. I skolans verksamhetsplan för 2019 preciseras digitaliseringen ytterligare.

‒ Ja, vi väntar inte riktigt ut SKL och skolverket, vi tyckte det var bättre att ta en egen plan så länge, säger han.

Anders Jolby beskriver en röd tråd från regeringens digitaliseringsstrategi och hela vägen ner till den enskilda rektorn på gotländska landsbygden.

Från teknik till innehåll

Anders Jolby beskriver lokal spridning av kunskap och erfarenheter som en framgångsfaktor.

‒ Det finns ett nätforum för utbyte, Pedagog Gotland, vi jobbar med att koppla ihop lärare och ikt-pedagoger, och att sprida goda exempel.

‒ Det är en del i strategin, att få till en sån ”delakultur” i organisationen.

Hösten 2018 hölls en heldag på ön om digital utveckling i skolan, för alla lärare och pedagoger på ön. Det var föredrag om den allt snabbare teknikutvecklingen, om e-handel och om hur fler än unga män ska nås av högteknologi.

En-till-en till fler

En-till-en gäller från högstadiet och man jobbar sig neråt i årskullarna.

‒ I den utsträckning vi har råd. Om staten vill att det ska gå fortare så hoppas jag att de skickar resurser också, säger Anders Jolby.

Precis som Skellefteå så vill man bygga ut fjärrundervisningen.

‒ Det gäller att reglerna hänger med så att det blir möjligt.

Och precis som den västerbottniska kommunen har Gotland lärarbrist, och har värvat lärare i Finland. Digitala verktyg kan bidra till att mildra bristen, menar Anders Jolby.

Även på Anders Jolbys önskelista står standardisering. Ett exempel: Grundskolan och gymnasiet på Gotland har olika lärplattformar nu, som inte är kompatibla.

‒ Det vi hoppas från SKL och skolverket är hjälp med omvärldsspaning för den nyaste kunskapen, att ta fram utvecklingsplaner, och insatser för att utveckla kompetensen bland skolledare och pedagoger.

Artikeln är skriven av Roland Cox

Dela

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

#skolDigiplan omfattar SKL:s breda arbete med skolans digitalisering med fokus på hur skolans huvudmän kan nå målen i regeringens nationella strategi. En central del är den nationella handlingsplanen med 18 förslag på initiativ som togs fram våren 2019. Ett av initiativen är att ta fram ett digitalt processtöd för huvudmännen att planera, prioritera och hitta resurser för den egna verksamhetsutvecklingen. En viktig utgångspunkt för #skolDigiplan är en nära samverkan med skolans huvudmän, näringslivet, forskningen, Skolverket och andra myndigheter.