Senast ändrad: 14 mars 2019
Prenumerera på Ny information om Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

Vinsterna kommer med standarder och enkla system

Digitaliseringen kan ge både pedagogiska och ekonomiska vinster. Men för att stödja individualisering och nya arbetssätt behövs standarder för datasystem och att lärarnas administration underlättas. Och ett aktivt ledarskap på alla nivåer. Så säger två skolledare från Kramfors och Stockholm.

Rektor Peyman Vahedipå Ådalsskolan i Kramfors och Kristy Lundström, skolchef för sex stockholmsskolor, svarar lika på många frågor.

Båda har en bakgrund som programmerare, båda är teknikpositiva och båda har ändå mer fokus på lärandet än tekniken.

De är ense i en dagsaktuell fråga: Ett mobilförbud i klassrummet är inte rätt väg att gå. Om det blir rörigt på lektionen ‒ mer Instagram än plugg ‒ så är det en ledningsfråga, menar Peyman Vahedi, gymnasierektor.

‒ Ledarskapet, hela kedjan från huvudman till läraren på golvet. Att läraren vågar säga att ”idag får du inte använda mobilen”, säger han.

Alla har tillgång

I Ådalsskolan har alla 650 elever tillgång till datorer, surfplattor, wifi och laddstationer. Dataprojektor finns i alla salar, biblioteket har en 3D-skrivare och det finns utrustning för VR, virtual reality. IKT-pedagoger, tekniker och kollegiet ser till att allt funkar.

‒ Vi anses vara en skola i digital framkant, men kommer man hit så slås man inte av en total digitalisering. Vi kastar oss inte in i allt nytt som dyker upp, säger Peyman Vahedi som varit rektor här i åtta år.
Han understryker istället att lärarna först och främst måste ha en fungerande psykosocial arbetsmiljö. Här har skolan i samarbete med ett företag utvecklat ett eget administrativt system.

Peyman Vahedi rektor på Ådalsskolan i Kramfors.

Peyman Vahedi

Om hela Sverige skulle ha samma förutsättningar som vi så skulle spelplanen ändras fullständigt för digitalisering av svensk skola, säger Peyman Vahedi, rektor i Kramfors.

Minimum administrativt

Det administrativa ska kräva ett minimum av tid, först då får lärarna utrymme att ägna sig åt det pedagogiska, menar rektor.

‒ Har du en dålig spade så måste du skyffla mer. Nu när man går in på ett elevärende ser man en samlad bild av all data. Då känner man sig trygg. Om man inte känner sig trygg så kommer man att kräva att personalen rapporterar ännu mer.

‒ Istället för att vara hänvisad till Word, postit-lappar och mejl så har läraren allt på ett ställe, med ett lättanvänt och stabilt digitalt verktyg för att dokumentera varje elev. Om hela Sverige skulle ha samma förutsättningar som vi så skulle spelplanen ändras fullständigt för digitalisering av svensk skola, slår han fast.

Skolan ‒ inget externt företag ‒ behöver äga systemet och slippa köpa tjänster utifrån för att nå datan, berättar Peyman Vahedi.

‒ Några få leverantörer har fått skaffa sig en mycket stark ställning på skolmarknaden och har nu skolsystemet i en gisslansituation där de kan pressa ut stora summor ur offentlig sektor.
Här behöver staten ingripa, anser han. Samhället ligger på efterkälken.

‒ Företaget Amazon la sin grund 2002 ungefär. Skolorna undrar fortfarande hur elever ska logga in, nu när till och med casinon har bank-ID. Vi måste gasa järnet!

Elevdata

Därför önskar han sig från statsmakternas sida att tillgången till elevdata garanteras, och att standarder etableras så att appar, program och system fungerar ihop. Den uppgiften kan man inte lägga på kommunerna, understryker han.
Och särskilda kurser ska inte behövas. Lättanvänt.

‒ Har du Facebook? Behövde du gå en kurs för att använda det, raljerar han.
Han önskar också att rektorsutbildningarna tog sig närmare den tekniska framkanten, så att nya skolledare sedan inte accepterar dåliga förutsättningar ute på skolorna.

Viktor Rydberg

Kristy Lundströmleder sex skolor med 3 000 elever på högstadiet och gymnasiet, i och kring Stockholm. De ägs av den icke vinstdrivande Stiftelsen Viktor Rydberg skolor.

‒ Mitt ansvar är att genomföra styrelsens strategiska mål, att ligga i framkant. Vi ska våga prova, undersöka, prova igen och iterativt utveckla oss. Vi genomför pilotstudier och skalar upp när vi fått det att fungera, berättar hon.
Liksom i Kramfors har alla elever tillgång till datorer och annan utrustning, och personal för it- och lärandestöd på varje skola.

‒ En gedigen infrastruktur är en framgångsfaktor. Nätverket måste tåla strömmande media, och lärarna ska inte behöva lägga tid och ork på att det tekniska ska fungera.

‒ Vi vill inte ha en massa olika verktyg utan försöker krympa ner det så att både läraren och eleven har en strukturerad och enhetlig miljö. Då kommer vi fortare fram, säger Kristy Lundström.

Kristy Lundström, skolchef för sex stockholmsskolor

Vi tvingas ibland skriva in uppgifter från ett system till ett annat. Att bygga skolans ekosystem är väldigt svårt just nu, säger Kristy Lundström, skolchef i Stockholm.

Stödsystem

Man använder en kombination av stödjande system som kan ses som ett virtuellt klassrum där elever och lärare kan utbyta information med varandra. Även bilder och ljudfiler från elevernas mobiler kan hanteras.
Liksom kollegan i norr vill Kristy Lundström att det är skolan som ska styra utvecklandet av nya hjälpmedel.

Hennes skolor ska erbjuda varierad inlärning ‒ helklass, enskilt, grupp, online, med lärare eller med klasskamrat etc. Aktiviteterna, vare sig de är digitala eller analoga, ska stimulera motivation och aktivitet, två ord som återkommer hos skolchefen.

Ännu okända yrken

Eleverna går ut i ett arbetsliv med delvis nya yrken och tekniker, ännu okända.

‒ Vi måste både verka idag och vara beredda för imorgon. Skolan ska gynna en beredskap hos eleverna att ta sig an nya uppgifter. Den känslan kommer att följa dem hela livet, säger Kristy Lundström.

Hon ser en rad fördelar med digitaliseringen i skolan. Ekonomin präglas av stigande lärarlöner, vilket driver rationalisering även av lärandet.

‒ Vi måste tänja på resurserna.

Läraren driver

Pedagogiskt så är det inte längre läromedlet som driver undervisningen, utan lärarens expertis i kombination med internet och andra digitala resurser.

‒ Digitaliseringen ger fantastiska möjligheter. Men det kostar tid och ork, det måste man hjälpa lärarna att organisera. Vi måste erbjuda verktyg och fortbildning så att de hänger med.
Digitaliseringen underlättar att individanpassa undervisningen mer.

‒ Nu nosar vi på AI-lösningar som gör det ännu lättare att följa en elevs utveckling och ge utmaningar på precis rätt nivå, i enlighet med läroplanens intentioner. Det där har ställt enorma krav på lärarna, de orkade inte riktigt med att göra det analogt.

Fortbildning i arbetet

Fortbildning av lärarna fungerar bäst i samband med arbetet, anser Kristy Lundström.

‒ Vi har lyckats bäst med att ha ett lärande som är inbäddat i arbetet, att man har en coach eller kunnig kollega nära till hands. Vi har mycket mindre av kurser en gång om året, mycket mer av att prova, kolla, prova igen.

Liksom Peyman Vahedi efterlyser Kristy Lundström standarder. Att data ska kunna flyttas fritt mellan olika program. Ett exempel är när en elev byter skola. Tänk om alla resultat och portfolios lätt kunde överföras till nästa ställe.

‒ Vi tvingas ibland skriva in uppgifter från ett system till ett annat. Att bygga skolans ekosystem är väldigt svårt just nu, säger hon.

Artikeln är skriven av Roland Cox

Dela

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

I överenskommelse med regeringen har SKL ansvarat för att ta fram en handlingsplan för skolväsendets digitalisering i bred samverkan med såväl Skolverket som huvudmän och andra berörda aktörer.