Senast ändrad: 18 mars 2019
Prenumerera på Ny information om Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

Frågor och svar

Gemensamma frågor och svar SKL och Skolverket

Vilken är bakgrunden till handlingsplanen?

I oktober 2017 lade regeringen fram en nationell strategi för skolans digitalisering. Strategin syftar till att alla barn och elever, unga som vuxna, ska få de kunskaper de behöver för livet och arbetslivet. Det övergripande målet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.

För att förverkliga strategin kom regeringen och SKL överens om att SKL, i dialog med Skolverket och andra aktörer inom skolväsendet, ska ta fram en handlingsplan till stöd för digitaliseringen i skolväsendet.

Vad är målet med regeringens strategi för digitalisering av skolväsendet?

Målet med strategin är att skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i Sverige. Strategin sträcker sig fram till 2022 och har tre fokusområden: digital kompetens, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning. Fokusområdena är nedbrutna i delmål som sammantaget bedöms leda till att det övergripande målet för strategin uppnås till 2022.

Vad är målet med den nationella handlingsplanen?

Målet med handlingsplanen är att alla huvudmän, såväl kommunala som enskilda, ges förutsättningar att nå målen i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet senast år 2022. Det gör SKL genom att lyfta fram ett antal kompletterande centrala nationella initiativ, som bör drivas av aktörer på nationell nivå, men också genom att belysa vad som är huvudmännens ansvar. För att förverkliga visionen i strategin behöver alltså såväl ett nationellt som lokalt och regionalt utvecklingsarbete fortsätta.

Vad innehåller den nationella handlingsplanen?

Handlingsplanen är knuten till målen i den nationella strategin och omfattar tre större avsnitt:

  1. En kartläggning av huvudmännens nuläge, egna åtaganden och behov,
  2. en sammanställning av de viktigaste förslagen till nationella initiativ och aktiviteter, inklusive förslag till ansvarsfördelning,
  3. förslag på det fortsatta arbetet. I handlingsplanen beskrivs även projektets arbetsprocess och de metoder som utgjort grunden för arbetsprocessen. Flera olika nationella, regionala och lokala aktörer har deltagit, så som myndigheter, akademi, organisationer, näringsliv och representanter för huvudmän.

Vad föreslår handlingsplanen?

Handlingsplanen föreslår 18 initiativ och aktiviteter av nationell karaktär. SKL bedömer att de är centrala för att målen i regeringens strategi ska kunna realiseras. Samtliga förslag behöver tillgodoses genom nationell samordning och utveckling.

Hur har arbetet organiserats?

Det operativa arbetet har letts av SKL genom en projektansvarig projektledningsgruppen har representanter från SKL, Skolverket och RISE ingått. Arbetet har delats in i arbetsgrupper och referensgrupper med bred representation från hela skolväsendet, däribland myndigheter, organisationer, huvudmän, universitet och högskolor samt näringslivet. Övergripande beslut har fattats av en styrgrupp med representanter från SKL, Skolverket och regeringen. Internationella synpunkter har även inhämtats dels genom medverkan i EU-programmet Digital Skills and Job Coalition och dels genom en referensgrupp från Norge, Finland, Island och Estland. Dessa har, i samarbete med Danmark, bjudits in med syftet att fungera som “advisory board”.

Hur har underlaget till handlingsplanen samlats in?

Mellan augusti och november 2018 har huvudmännens behov kartlagts i syfte att ta fram en nulägesbild och problembeskrivning. Erfarenheter och idéer om pågående arbete, utmaningar och konkreta förslag har samlats in i bred dialog med skolväsendet och näringslivet. Dialogen har skett via seminarier, rundabordssamtal, workshops samt regionala och nationella rådslag. Rådslagen har varit öppna på internet. Över 3 000 personer har deltagit, många i det digitala forumet VoteIT. Drygt tusen inspel och förslag har kommit in.

Hur har analysen gått till och hur har initiativen skrivits fram?

I den andra fasen – från november 2018 till mars 2019 – har alla inspel diskuterats och viktats av projektledare, arbetsgrupper och projektledningsgruppen. Handlingsplanens 18 förslag på nationella initiativ och aktiviteter har (slutligen) formulerats av SKL. Förslagen bygger på en samlad nulägesbild och problembeskrivning som SKL och Skolverket gemensamt kommit fram till. SKL överlämnar handlingsplanen till regeringen den 18 mars 2019.

Övriga frågor och svar

Hur hjälper handlingsplanen en enskild huvudman i det lokala digitaliseringsarbetet?

Syftet med handlingsplanen är att genom de föreslagna initiativen skapa förutsättningar på nationell nivå för huvudmännens arbete. För att initiativen ska realiseras krävs dock beslut från regeringen. För huvudmännen är det viktigt att fortsätta att driva det lokala arbetet, till exempel genom att inventera och utvärdera sin verksamhet för att identifiera utvecklingsområden inför det arbete och de beslut som måste tas för att nå målen i digitaliseringsstrategin. Initiativ 2 i handlingsplanen är direkt kopplat till behovet av stöd och vägledning i huvudmännens lokala digitaliseringsarbete.

Hur förhåller sig digitalisering i skolväsendet till forskning kring lärandet?

Undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det gäller för nya som gamla, digitala som icke-digitala metoder och verktyg. Införandet av digital teknik i klassrummet ska därför vara genomtänkt. Personal som arbetar med barn och elever måste också ha förmågan att avgöra när digitala verktyg ska användas eller inte, det är en del av den digitala kompetensen. Digitalt stöd kan möjliggöra nya arbetssätt och förstärka, automatisera eller systematisera arbetssätt som redan har bekräftats leder till lärande. Det är viktigt att överväga hur övergången från ett analogt till ett digitalt arbetssätt kan påverka lärandet i en viss undervisningssituation.

Digitalisering i skolväsendet handlar dessutom till stor del om att stödja personalen i administration och undervisningsrelaterat arbete, förenklad kommunikation och dataflöden med och inom skolväsendet, och att alla barn och elever ska få de kunskaper som de behöver för att verka och påverka som medborgare i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Dela

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

I överenskommelse med regeringen har SKL ansvarat för att ta fram en handlingsplan för skolväsendets digitalisering i bred samverkan med såväl Skolverket som huvudmän och andra berörda aktörer.