Senast ändrad: 14 mars 2019
Prenumerera på Ny information om Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

Digitalisering ger alla elever möjlighet att utvecklas

‒ Digitaliseringen är omvälvande på så många fronter, överallt i samhället. Då vill jag utforma undervisningen på ett bra sätt, förstå de goda funktionerna, säger Eva Svensson, lärare och forskare. Det är inte tekniken som avgör, utan hur man nyttiggör den i klassrummet. Om detta är hon och Jacob Möllstam överens.

Jacob Möllstam är prisbelönt mellanstadielärare och utvecklingsledare i Partille kommun. Eva Svensson delar sin tid mellan forskning om digitalisering i skolan, och sin egen undervisning i Helsingborg. Så här kan det gå till i en av hennes högstadieklasser: Hon lägger ut exempel på stora uppfinningar i en mentometer på webben. Där får eleverna sen logga in och anonymt rösta om vilka som varit de viktigaste för mänskligheten. Senare i klassrummet kan alla se röstresultatet och diskutera varför olika uppfinningar har olika betydelse.

Resonera om Sparta

‒ Eller jag kan slänga ut en fråga om hur stadsstater som Sparta och Kartago fungerade. Eleverna får formulera inlägg anonymt, som vi sen granskar i klassen, och så får klassen välja bästa beskrivningen.

‒ Som SO-lärare vill jag stimulera en diskussion som leder till förståelse för begreppen, så att eleverna kan använda dem i ett sammanhang, berättar Eva Svensson, som varit lärare sedan 2002.

‒ Digitala resurser är inte bra eller dåliga, vi måste bara använda dem på ett sätt som gynnar undervisning och lärande.

Cool teknik

Det gäller att inte fastna i tekniken, menar hon.

‒ Det kan verka häftigt och coolt, och så glömmer man lätt ämnesdidaktiken när man jobbar digitalt, säger Eva Svensson.

Digitalisering är även ett socialt projekt, menar hon. Att bara slänga in några paddor och låta eleverna jobba ensamma kan rent av sänka resultaten.

‒ Man lär sig i ett sammanhang, tillsammans med andra. Framgångsfaktorn är kollaboration, säger forskningen.

Eva Svensson är forskare inom digitalisering i skolan, och lärare i Helsingborg.

Eva Svensson. Foto: Martin Hejdesten

Man lär sig tillsammans med andra. Framgångsfaktorn är kollaboration, säger Eva Svensson, lärare och forskare i Helsingborg.

Får forska på halvtid

Eva Svensson ser det som en fantastisk förmån att hon får forska på halvtid i fyra år. Det ska resultera i en ”halv doktorsexamen”, en licentiattitel. Hon ingår i en forskarskola för lärare, som drivs av högskolorna i Halmstad och Kristianstad samt universiteten i Lund och Malmö, tillsammans med Helsingborg och åtta andra kommuner.

Hon har länge hjälpt andra lärare på skolan med datorer, paddor och nätverk, på kollegial basis och av intresse. Hon har inte fått några signaler från arbetsgivaren om att licentiatexamen kommer att ge henne några nya formella uppdrag.

Men hon har lärt sig en metodik för forskning och leder nu även en förenklad forskningscirkel på sin skola, kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och lärande.

Robot i klassrummet

Ett av hennes projekt i forskarskolan är att följa en funktionsnedsatt elev som inte klarar att vara i skolan varje dag, men som ändå kan delta via en digital dubbelgångare. Det är en robot som ser ut som en korsning mellan en surfplatta och en Segway. Eleven kan ”röra sig” i klassrummet, se och höra och kommunicera, utan att lämna hemmet.

I ett annat projekt intervjuar hon 18 lärare om hur de använder Google Classroom som lärplattform i undervisningen. De postar meddelanden men kan också kommunicera. ”Vi ses på ishallen klockan nio imorgon, glöm inte att ta med skridskorna.”

‒ Det går att länka, kanske en färdbeskrivning till skridskobanan. Och så en uppgift att skriva ett inlägg om hur man förbättra säkerheten när man åker skridskor.

Svårfångade effekter

Nu studerar hon hur lärare gör och vad de upplever att det får för effekter. På det sättet bidrar hennes forskning till kunskap om hur digitalisering kan förbättra inlärningen. Eller inte göra det. Svårfångat, menar Eva Svensson.

‒ Man kan inte bara stoppa in en iPad och avläsa hur det påverkar lärandet. Det finns så många faktorer ‒ lärarens skicklighet, om eleverna är hungriga, om de får röra på sig, hur de har sovit.

‒ Men jag ser många sätt att använda digitala verktyg, och en stor potential om man använder dem medvetet. Mina elever trivs på lektionerna och är aktiva, säger hon.

Guldäpplet i Partille

Jacob Möllstam fick för några år sen ta emot Guldäpplet för sitt sätt att ”förnya och förändra elevers lärande med hjälp av IT genom att möta elever med nyfikenhet och respekt där de befinner sig”.

Han undervisar i matte, NO, svenska och engelska på mellanstadiet. 30 procent av sin tid är han utvecklingsledare för andra skolor och lärare i Partille kommun i utkanten av Göteborg.

‒ Jag har tagit fram ett utbildningsprogram för att hjälpa alla lärare att anpassa sig efter förändringarna i läroplanen och den nationella IT-strategin, berättar han.

Sånt hängde på eldsjälar tidigare.

‒ Nu ska vi se till att alla elever blir digitalt kompetenta. Det ställer mycket större krav på att organisationen har ett systematiskt förbättringsarbete.

Samundervisar

Han går in och samundervisar med andra lärare i olika klassrum, för att visa vilka resurser som finns och hjälpa kolleger att komma igång med digitala verktyg. Det ingår också föreläsningar och workshops.

‒ Det är ett program som vi själva har utvecklat i Partille. Vi har kollat på andra som har kommit lite längre än vi. Det här får varje kommun lösa själva, vilket känns ganska ineffektivt. Därför är projektet #SkolDigiplan så himla bra.

Jacob Möllstam är mellanstadielärare och utvecklingsledare i Partille kommun

Jacob Möllstam

Läroplanens krav att alla ska få utvecklas på sin egen nivå går inte att uppfylla utan skolans digitalisering, säger Jacob Möllstam, mellanstadielärare och utvecklingsledare i Partille kommun.

Jacob Möllstam har deltagit i en av arbetsgrupperna hos SKL. Han välkomnar planen som ska levereras till regeringen, och hoppas även att en ”digital guide” ska etableras och få fortleva organiskt, en central resurs på nätet, för digitalisering i skolan. Forskning, goda exempel, länkar till alla nyttigheter som finns men som är utspridda.

En till en

I Partille fick alla elever sin egen dator för nästan tio år sedan. Jacob Möllstam tror att man om fem eller tio år inte kommer att prata om digitala verktyg i skolan, det har hunnit bli ännu mer vardag, en självklar del i arbetet och lärandet. Då har IKT-pedagogen har blivit utvecklingsledare.
Han vill hellre prata om undervisning än teknik.

‒ Det finns exempelvis tusentals verktyg för att sitta och träna programmering. Men det är ett ensamarbete som inte stämmer överens med vad vi vet forskningsmässigt om lärande.

‒ Det som behövs är undervisning, en lärare som förklarar hur metoder fungerar, vad begrepp betyder, som kan sätta in avancerade koncept i ett sammanhang, säger Jacob Möllstam.

‒ Man fastnar lätt i görandet med digitaliseringen, men det är bara en liten del av ett bra lärande.

Penna eller padda

Precis som Eva Svensson i Helsingborg lyfter han fram samtalet. Penna eller padda spelar mindre roll.

‒ Om jag ger barnen en dator och inte visar hur rättstavningsprogrammet eller talsyntesen funkar, så blir det ett dåligt lärande.

På liknande sätt argumenterar han när det gäller förbudsstämplar och rädslan för vad som händer i sociala medier.

‒ En undersökning visade skälet till att ungdomar inte går till vuxna när de behöver hjälp: De är rädda att de inte ska förstå, ska överreagera, ska ta bort tekniken och förbjuda.

Högt pris för förbud

‒ Det är en balansgång som vuxna hela tiden måste göra. Barn och unga hamnar i kläm när de inte får hjälp med det här. Att förbjuda något har ett jättehögt pris när det gäller tillit.

Fake news och mobbning på nätet är utmärkta ämnen att prata om, menar han.

‒ Lyft in det i klassrummet, prata om vad som händer om man delar något på nätet som sprider sig till tiotusentals människor. Så kan de själva arbeta fram riktlinjer.

Individualisering

Jacob Möllstam uppskattar möjligheterna att individualisera, att inom pedagogiska ramar låta barnen ta till sig kunskap på olika sätt.

‒ Det har gjort det mycket lättare att möta elever där de är. Läroplanen kräver att alla elever ska få utvecklas på sin egen nivå. Det är jättehöga krav som inte går att nå om vi inte tar vara på digitaliseringen, säger Jacob Möllstam.

Han kan se att skolledarna har vaknat, att digitalisering nu står på dagordningen när rektorerna i Partille träffas varje månad.

‒ Det ger dem en chans att sedan kommunicera internt, att vara goda förebilder.

Artikeln är skriven av Roland Cox

Dela

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

#skolDigiplan omfattar SKL:s breda arbete med skolans digitalisering med fokus på hur skolans huvudmän kan nå målen i regeringens nationella strategi. En central del är den nationella handlingsplanen med 18 förslag på initiativ som togs fram våren 2019. Ett av initiativen är att ta fram ett digitalt processtöd för huvudmännen att planera, prioritera och hitta resurser för den egna verksamhetsutvecklingen. En viktig utgångspunkt för #skolDigiplan är en nära samverkan med skolans huvudmän, näringslivet, forskningen, Skolverket och andra myndigheter.