Senast ändrad: 18 mars 2019
Prenumerera på Ny information om Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

Staten måste agera för digitaliseringen

Det behövs statliga insatser för att pedagogik och standarder för digitalisering ska utvecklas. Mer spridning, utbildning och forskning behövs, tycker två riksdagsledamöter.

‒ Det är närmast kriminellt när elever med dyslexi inte får använda verktyg som skulle hjälpa dem, säger Maria Stockhaus, moderat i utbildningsutskottet.

För Fredrik Stenberg (S) från Skellefteå är likvärdigheten en avgörande fråga. 

Nyligen twittrade Maria Stockhaus om hur trött hon är på polariseringen.

‒ Det finns de som tycker att det ska vara katederundervisning, inga mobiltelefoner och inga digitala verktyg. Och så andra som tror att datorer ska lösa alla problem i svensk skola. 

Hon säger att hon har stuckit ut hakan i de här frågorna. Som kommunalråd i Sollentuna norr om Stockholm var hon med om att börja digitalisera så tidigt som 2010. Ett studiebesök i USA gav inspiration. I en skola i Maine hade alla elever en egen dator. 

Maria Stockhaus drabbades av insikten att i hennes hemkommun hade inte ens lärarna egna datorer.

‒ Datorer finns överallt i samhället. Vi kan inte låta skolan vara årtionden efter i utveckling, resonerade hon.

Plattor på lågstadiet

På tre år skulle infrastrukturen vara på plats i Sollentuna. Det väckte uppseende och debatt när en skola på lågstadiet fick jobba på surfplattor på bred front. Bland kritikerna fanns dåvarande utbildningsministern Jan Björklund.

Hon besökte för en tid sedan en skola där man jobbar med paddor och datorer sedan flera år. 

‒ Där växlar man mellan katederundervisning, böcker och digitala verktyg. Det är aldrig antingen eller. 

Maria Stockhaus drev digitaliseringen av skolorna i Sollentuna, hon har suttit ordförande i SKL:s utbildningsberedning och finns nu i riksdagen. 

Mobilförbud?

Utbildningsutskottet pratar just nu inte så mycket om det digitala, berättar hon, inte sedan regeringen satte den nationella digitaliseringsstrategin 2017.

‒ Nu håller man på med handlingsplanerna hos SKL och andra aktörer.

Nyligen initierade Maria Stockhaus en interpellationsdebatt i riksdagen, om att den nya regeringsförklaringen innehåller ett mobilförbud i skolorna. 

‒ Tramsigt. Om en lärare eller en skola tycker att mobiltelefoner stör så mycket så har de redan idag möjlighet att stoppa det. Men att vi i Sveriges riksdag ska besluta om en sån detaljfråga är helt absurt. Då underminerar man tilliten till professionen, säger Maria Stockhaus.

Staten bör gynna

Staten bör gå in på vissa områden och se till att saker blir gjorda, tycker hon. Som att gynna utveckling av hjälpmedel, och forskning om hur digitala verktyg kan hjälpa elever att lära sig mer. 

‒ Där saknas en del. Det är så pass nytt med digitala verktyg i skolan i större skala.

Staten bör också se till att rektors- och lärarutbildningarna får ett digitallyft, menar hon.

Maria Stockhaus, moderat i utbildningsutskottet

Maria Stockhaus

Staten bör gå in och gynna utveckling av hjälpmedel och forskning om hur digitala verktyg kan hjälpa eleverna, tycker Maria Stockhaus, riksdagsledamot (M).

‒ Vi bör avsätta pengar för bra fortbildning. Och vi kan inte producera nyexaminerade som inte kan jobba i ett klassrum med en digital infrastruktur, säger Maria Stockhaus.

Staten ska gynna standarder och kompetenshöjning men inte lägga sig i detaljer, menar hon.

Program mot dyslexi

Hon har sett exempel på tillämpningar som borde användas mer. 

‒ Det finns fantastiska möjligheter att individualisera utbildningen och ge stöd till elever med funktionsnedsättningar. Att det fortfarande finns elever med dyslexi som inte har ett rättstavningsprogram, det är på gränsen till kriminellt. Har man dyslexi så har man inte förmågan, och då behöver man det stödet.

Hon nämner också hjälpmedel som kombinerar text, foto, inspelat tal och rörliga bilder. 

‒ Människor lär sig på olika sätt, vissa har lättare att ta till sig kunskap i filmform, hellre än att sitta och sträckläsa långa stycken. 

Möjligheterna

‒ Kombinationen och variationen. Rimligen gör det skolan mer intressant än att bara sitta och läsa böcker. Det här behöver beforskas mer. 

‒ Vi har ännu bara skrapat på ytan för de möjligheter som finns.

Maria Stockhaus är även övertygad om att digital administration gör jobbet enklare för pedagogerna.

‒ Jag har träffat lärare som sparar fem sex timmar i veckan på att ha digitala system för uppföljning av eleverna.

Flyttbara data

Det behövs standarder som gör det möjligt att flytta information mellan system, skolor och huvudmän, understryker Maria Stockhaus.

‒ Det är jätteviktigt och där kan jag tänka mig en statlig inblandning. Och skolvärlden behöver bli bättre på att upphandla och att ställa krav på edtechföretagen.

I glesbygd talar man för liberalare regler för fjärrundervisning, bland annat som medel mot lärarbrist och för undervisning i små modersmål.

‒ Ja, absolut. Och i alla ämnen. Just nu är det bara hängslen och livrem och rädsla och försiktighet. Men om man inte gör det här så kanske man inte får undervisning av behöriga lärare, och i vissa fall inte undervisning alls, säger Maria Stockhaus.

Skellefteå

Den moderata riksdagsledamoten och hennes kollega socialdemokraten Fredrik Stenberg delar i mycket uppfattningar om digitaliseringens välsignelser. Han är ersättare i riksdagen och kallades in första gången i december i fjol. Till vardags är han heltidsordförande i för- och grundskolenämnden i Skellefteå. Så han bör kunna företräda både lokal politik och rikets intressen. 

Han berättar att en kollega nyligen beskrev kommunpolitiken som att plaska i en badbalja.

‒ Men att vi måste förstå att vår lilla balja befinner sig ute på Atlanten. Det Trump gör påverkar lilla Skellefteå också.

Och det digitala därhemma är en del av en nationell och global utveckling, menar han.

Hjälp med inköp

Liksom Maria Stockhaus tycker han att staten nu bör agera på den övergripande nivån. 

‒ Inköpskompetensen finns inte i de små huvudmännens verktygslåda, ger han exempel.

Han pratar mycket om allas lika möjligheter. 

‒ Vi har varit för kassa på att skapa likvärdighet. Staten bör inte lyssna för mycket på vad olika kommuner säger att de vill, utan tänka på hur vi säkrar att alla barn får kompetensen. Om vi misslyckas så blir Sverige inte globalt konkurrenskraftiga om 20 år.

Fredrik Stenberg, ordförande , för- och grundskolenämndens ordförande Skellefteå

Fredrik Stenberg. Fotograf Patrick Degerman

Digitaliseringen måste vara en del av linjeverksamheten. Det är ändå 2019 nu, säger Fredrik Stenberg, ersättare i riksdagen (S) och skolpolitiker i Skellefteå.

Om alla ska få lika chans så behöver småkommuner och friskolor hjälp med inköp, kompetenshöjning och att få standardiserade program som talar med varandra, menar Fredrik Stenberg.

‒ Man måste styra, ibland erbjuda färdiga paket istället för att 290 kommuner ska utveckla egna lösningar. Vi har så mycket annat att göra, säger han.

Fortbildning nära jobbet

Han är också emot förbud mot mobiltelefoner och emot filtrering av webbsidor.

‒ Jag förstår alla goda syften med att vilja bygga en skyddad värld i skolan, mot våld och porr och spel. Men det är skadligt på sikt och det kommer inte att lyckas. Eleverna behöver lära sig att navigera på nätet och veta hur det funkar, säger han.

Han ser fortbildning av lärare och övrig personal som något som måste ske fortlöpande och nära arbetet.

‒  Jag hoppas att våra kompetenta lärare ska ta ansvar för den egna fortbildningen, hålla koll på vad som händer och göra ständiga förbättringar av undervisningen. 

Mer fjärrundervisning

Han vill ha liberalisering av reglerna för fjärrundervisning och har själv sett det fungera i det regiongemensamma Mediacenter. Han kan tänka sig ett framtida upplägg med exempelvis en utbildad fritidsledare i klassrummet, och så en legitimerad lärare i videosamtal. 

Staten bör kunna skjuta till pengar för att gynna digitaliseringen ute bland de små huvudmännen, tycker han, men som större paket.

‒ Vi måste komma ifrån alla dessa riktade statsbidrag. Idag får kommunen söka ett 60-tal bidrag på olika områden, vi får lägga en massa resurser på det, och förväntningarna på vad varje riktat bidrag ska åstadkomma är för stora.

‒ Digitaliseringen får inte vara ett projekt, det måste vara en del av linjeverksamheten. Det är ändå 2019 nu, säger Fredrik Stenberg.

Artikeln är skriven av Roland Cox

Dela

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

#skolDigiplan omfattar SKR:s breda arbete med skolans digitalisering med fokus på hur skolans huvudmän kan nå målen i regeringens nationella strategi. En central del är den nationella handlingsplanen med 18 förslag på initiativ som togs fram våren 2019. Ett av initiativen är att ta fram ett digitalt processtöd för huvudmännen att planera, prioritera och hitta resurser för den egna verksamhetsutvecklingen. En viktig utgångspunkt för #skolDigiplan är en nära samverkan med skolans huvudmän, näringslivet, forskningen, Skolverket och andra myndigheter.