A-Ö om avtalsrörelse

A

Ajournera

Tillfälligt uppehåll i förhandlingar för exempelvis enskilda överläggningar.

Allmängiltigförklaring

Staten upphöjer ett dominerande kollektivavtal till lag. Blir då giltigt för samtliga i branschen oavsett kollektivavtal eller inte. Gäller bland annat minimilöner och anställningsvillkor. Vanligt i många delar av Europa där kollektivavtal inte har samma betydelse som i Sverige.

Allmänna anställningsvillkor

Är en del av kollektivavtalet och reglerar till exempel anställningsformer, arbetstid, övertidsersättning, semesterfrågor med mera. Se allmänna bestämmelser (AB).

Allmänna bestämmelser (AB)

Allmänna bestämmelser (AB) innehåller de allmänna anställningsvillkor som finns för anställda i kommuner och regioner samt Pactas medlemsföretag. Majoriteten av de anställda omfattas av AB.

Arbetsdomstolen (AD)

En specialdomstol som avgör mål som rör arbetsrättslagar och kollektivavtal.

Arbetsfred

Arbetsfred innebär att varken arbetsgivarsidan eller arbetstagarsidan har rätt att varsla eller utlösa konfliktåtgärder.

Arbetsgivarorganisation

Arbetsgivare organiserar sig vanligtvis i arbetsgivarorganisationer. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är den största arbetsgivarorganisationen som tecknar kollektivavtal om löner och anställningsvillkor. Andra exempel är Arbetsgivarverket, Almega, Teknikföretagen.

Arbetsrätt

Lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetstagarorganisation

Ett fackförbund eller medlemsorganisation för arbetstagare inom olika branscher eller yrkeskårer. Arbetstagarorganisationen driver arbetstagarnas intressefrågor gentemot motparten det vill säga en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare. Exempel på arbetstagarorganisationer är Svenska kommunalarbetareförbundet, Vision och Sveriges ingenjörer.

Avtalslöst tillstånd

Uppkommer då kollektivavtal upphör att gälla, antingen genom uppsägning eller genom att tidsbegränsade avtal löper ut och prolongeringsavtal inte tecknas. Avtalslöst tillstånd innebär att fredsplikt inte längre råder vilket ger möjlighet till konfliktåtgärder.

Avtalskrav

I samband med kollektivavtalsförhandlingar överlämnas krav eller yrkanden från fackföreningen till arbetsgivarorganisationen. Det kan gälla till exempel löneökningar, förändrade arbetstider eller semesterbestämmelser. Jämför med bud.

Avtalsperiod

Den tid då kollektivavtalet är giltigt (se Kommunalt Avtal om Förhandlingsordning).

Avtalsrörelse

Period då kollektivavtalen förhandlas, ofta rörande löner och anställningsvillkor. Genomförs i samband med att föregående avtalsperiod håller på att löpa ut.

B

Blockad

Strids- eller konfliktåtgärd. Övertidsblockad och nyanställningsblockad innebär att fackligt anslutna arbetstagare vägrar arbeta övertid eller ta anställning hos den arbetsgivare som konflikten gäller.

Bud

Förhandlingskrav som lämnas från arbetsgivarorganisationen till arbetstagarorganisationen. Jämför avtalskrav och yrkande.

C

Centralt kollektivavtal

Avtal mellan arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisationer på nationell nivå.

Central förhandling

Förhandling mellan arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation på nationell nivå. Jämför lokal förhandling.

D

Deltidsanställning

En anställning med kortare arbetstid än den ordinarie arbetstiden hos arbetsgivaren. Allt under 100 procent räknas som deltid.

Dispositiva regler

Lagregel eller villkor i kollektivavtalet som det är möjligt att avtala om på annat sätt, det vill säga anpassa på nationell nivå eller hos arbetsgivaren.

F

Ferieanställning

Avtalsreglerad anställning med ferier istället för semester. Gäller vanligen för lärare.

Fredsplikt

Fredsplikt gäller när kollektivavtal har tecknats eller är giltiga. Det innebär att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer inte får tillgripa stridsåtgärder under avtalsperioden. Fredsplikten upphör när avtalstiden löper ut. Se även arbetsfred.

Förhandling

En överläggning mellan två eller flera parter. I avtalsrörelsen sker förhandling mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen för att kunna nå överenskommelse om att teckna nya centrala kollektivavtal.

Förhandlingsordningsavtal

Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Exempelvis Kommunalt Avtal om Förhandlingsordning – KAF 00.

Förhandlingsdelegationen

SKR:s förhandlingsdelegation hanterar övergripande arbetsgivarpolitiska frågor och kollektivavtalsfrågor. Inom de ramar som SKR:s styrelse fastställt företräder förhandlingsdelegationen SKR i de centrala avtalsförhandlingarna.

Förtroendearbetstid

Arbetstid som arbetstagare har förtroendet att själv disponera. Finns vanligen inom lärarområdet.

Förtroendemannalagen

Reglerar hur fackliga förtroendemän får företräda de anställda på arbetsplatsen.

G

Generell löneökning/påslag

Bestämd löneökning som oavsett arbetsprestation ges till alla som omfattas av avtalet.

H

Huvudavtal

Arbetsmarknadens parter har i avtal kommit överens om hur förhandlings- och konflikträttsliga frågor ska hanteras. Se till exempel Kommunalt Huvudavtal (KHA 94) som innehåller grundläggande bestämmelser som kompletterar medbestämmandelagen (MBL).

Huvudorganisationer

Exempel på arbetsgivarsidans organisationer är SKR, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket. Exempel på arbetstagarsidans är Landsorganisationen, LO, Tjänstemännens centralorganisation, TCO och Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Alla huvudorganisationer träffar inte kollektivavtal för sina medlemmar.

Huvudöverenskommelse (HÖK)

Huvudöverenskommelserna på kommun- och landstingssektorn (HÖK) innehåller främst förhandlingsprotokoll, löneavtal och allmänna anställningsvillkor inklusive bilagor. SKR tecknar sex Huvudöverenskommelser med följande organisationer och förhandlingskonstellationer:

• Svenska Kommunalarbetareförbundet
• OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet (Vision, Ledarna, Akademikerförbundet SSR samt Teaterförbundet)
• AkademikerAlliansen
• Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
• Sveriges läkarförbund
• OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård (Vårdförbundet och Fysioterapeuterna)

Hängavtal

Kollektivavtal mellan arbetsgivare, som inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation, och en arbetstagarorganisation. Hängavtalet följer villkoren i redan tidigare träffade kollektivavtal.

I

Individgaranti

Garanterad löneökning för den enskilda arbetstagaren.

Individuell lön

Lönen bestäms för varje enskild anställd med hänsyn till bland annat arbetsuppgifter, kompetens, måluppfyllelse och resultat.

K

Kommunalt Avtal om Förhandlingsordning (KAF 00)

KAF 00 är ett kollektivavtal på kommunal- och landstingssektorn som bland annat innehåller bestämmelser om tidplan och medling vid avtalsförhandlingar. En allmän utgångspunkt är att berörda parter ska träffa ny överenskommelse om lön- och allmänna anställningsvillkor med mera innan de föregående löpt ut.

Kollektivavtal

Skriftligt juridiskt bindande avtal som träffas mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och som därmed binder organisationens medlemmar. Kollektivavtalen syftar till att genom överenskommelse reglera löner och villkor på arbetsplatsen och därmed minska risken för strejker och andra konflikter.

Konfliktvarsel

Inför en eventuell stridsåtgärd som till exempel strejk eller lockout måste parterna enligt reglerna informera motparten viss tid innan stridsåtgärden påbörjas.

Konfliktåtgärder

Tillåtna konfliktåtgärder inom offentlig sektor är strejk, lockout, nyanställningsblockad samt övertidsblockad.

Konkurrensutsatta sektorn

I diskussionen om ”märket” avses med den konkurrensutsatta sektorn den exportberoende delen av arbetsmarknaden som är utsatt för internationell konkurrens.

Konvertering

Ett vikariat eller en allmän visstidsanställning övergår automatiskt till en tillsvidareanställning efter mer än två års anställning under en femårsperiod enligt Lag om anställningsskydd (LAS). Vid blandat vikariat och allmän visstidsanställning sker en övergång till en tillsvidareanställning efter tre års anställning under en femårsperiod enligt en bestämmelse i Allmänna bestämmelser.

L

Lockout

Stridsåtgärd som innebär att arbetsgivaren utestänger de anställda från arbetet.

Lokal förhandling

Förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation hos en enskild arbetsgivare. Jämför central förhandling.

Lokal lönebildning

Innebär att lönebildning, löneöversyn och lönesättning sker hos varje arbetsgivare, inte på central nivå.

Löneavtal

Avtal som reglerar vilka villkor och principer som gäller för lönerna i sektorn/branschen. På kommunala sektorn är löneavtalet en del av huvudöverenskommelsen (HÖK).

Lönebild

Visar en totalbild över löner hos eller inom en arbetsgivare vid ett givet tillfälle.

Lönebildning

Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. De överenskomna kollektivavtalens innehåll som formar lönebilden, och därmed lönerna, hos en arbetsgivare.

Lönediskriminering

Diskriminerande skillnader i löne- och anställningsvillkor, till exempel mellan män och kvinnor som utför arbete som är lika eller likvärdigt.

Löneglidning

Löneutvecklingen hos arbetsgivaren är högre än de avtalade nivåerna i det centrala kollektivavtal.

Lönekartläggning

I diskrimineringslagen (DiskL) regleras arbetsgivarens skyldighet att göra lönekartläggningar. Syftet är att kartlägga om det förekommer osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Lönekrav

Är en del av de krav som överlämnas från arbetstagarorganisationerna i samband med avtalsförhandlingarna. Se avtalskrav.

Lönerevision

Det tillfälle, normalt en gång per år, som arbetsgivare och de fackliga organisationerna utifrån löneavtalet värderar lön och löneökningar för de anställda. Kallas även löneöversyn.

Lönespridning

Lönespridning är ett mått som visar löneskillnader inom eller mellan olika kategorier av anställda.

Lönesättning

Lönesättning är att bestämma lönens nivå för en enskild individ. Det är vid lönesättningen man bestämmer lönen för den enskilda individen eller grupper av individer.

M

Medlare

Kallas in när centrala parter är oeniga och det inte går att komma längre i förhandlingarna.

Medling

Försök att ena parter som inte kommer överens med hjälp av medlare. Parterna kan, tillsammans eller enskilt, begära hjälp av medlare om de inte kan komma överens om ett nytt kollektivavtal. Medlarnas uppgift är att försöka få parterna att träffa avtal utan konfliktåtgärder.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet, MI, är en statlig myndighet. MI har tre huvuduppgifter:

• att medla i arbetstvister,
• att verka för en väl fungerande lönebildning samt 
• att ansvara för den officiella svenska lönestatistiken.

Märket

Att överenskommelsen inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn fungerar som norm för överenskommelserna på den övriga arbetsmarknaden.

N

Nyanställningsblockad

Konfliktåtgärd som innebär ett förbud för arbetsgivare att nyanställa.

O

OB-tillägg

Extra tillägg för så kallad obekväm arbetstid, till exempel nätter och helger.

Omställningsavtal (KOM-KR)

Avtal som ger arbetstagare, som förlorat jobbet på grund av arbetsbrist, aktivt stöd från Omställningsfonden för att hitta ett nytt arbete och även ekonomiska förmåner under eventuell tid som arbetslös.

Osakliga löneskillnader

Diskriminerande skillnader i löne- och anställningsvillkor, till exempel mellan män och kvinnor som utför arbete som är lika eller likvärdigt.

P

Prolongeringsavtal

Tillfälligt avtal om förlängning av kollektivavtals giltighetsperiod. 

Protokollsanteckning

Anteckningar till framför allt AB och löneavtal som bland annat innehåller skrivningar med vissa anpassningar till yrkesgrupper, partsgemensamma arbetsgrupper, med mera.

R

Reallön

Lön justerad för inflationen. Används ofta i samband med beskrivning av löneutveckling.

Reallöneökning/sänkning

Reallöneökning är löneökning minus inflation. En reallöneökning gör att man kan köpa fler varor och tjänster än tidigare. En reallönesänkning gör att man kan köpa färre varor och tjänster än tidigare.

Relativlöner

Förhållanden i lönenivåer mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Resultatlön

Rörlig lönedel som varierar efter resultatet, ofta för en lokal grupp eller enhet. Exempel är provision, bonus och tantiem.

Retroaktivitet

Tillämpningen av beslut som fattas eller avtal som tecknats gäller även bakåt i tiden.

S

Sifferlöst avtal

Löneavtal utan centralt angiven nivå för löneökning brukar i vardagstal kallas sifferlösa avtal Löneöversyn sker genom lokal lönebildning.

Sjuklön

Den ersättning enligt lag eller kollektivavtal som arbetsgivaren betalar vid sjukdom till de anställda.

Skyddsarbete

Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att utföra skyddsarbete under en konflikt. Med skyddsarbete avses sådant arbete som krävs för att avveckla den konfliktdrabbade verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller för att förebygga fara för människor eller skada på egendom.

Sobona

Arbetsgivarförbundet för kommunalförbund och företag som vill ha kommunala avtal. Medlemmar i Sobona är bland annat förskolor och skolor, företag inom sjuk- och äldrevård, räddningstjänstförbund, fastighets-, energi, va- och renhållningsföretag och företag inom turism och fritid samt kommun- och regionförbund. Sobona har 627 medlemsföretag med 57 000 anställda. Sobona styrelse utses av SKR.

Socialförsäkring

Socialförsäkring är statligt reglerat försäkringssystem som ger ersättning vid till exempel sjukdom, föräldraledighet och pension.

Statistikavtal

Avtal om partsgemensam lönestatistik. Syftet med partsgemensam statistik är att utifrån samma underlag få kännedom om lönenivåer, löneutveckling, lönestruktur och sysselsättning inom avtalsområdet. Ett annat syfte är att förse parterna med ett gemensamt underlag för analyser och beräkningar vid förhandlingar.

Strandning

När förhandlingarna inte längre kommer vidare och parterna begär hjälp av medlare eller när medlarna konstaterar att förhandlingar för tillfället inte är meningsfulla.

Stridsåtgärd

Parterna har rätt att, efter konfliktvarsel, vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från arbetsplatsen (lockout). De anställda kan vägra att arbeta övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ha och göra med ett viss arbetsgivare (blockad) eller strejka.

Stupstock

Tvingande regel som tillämpas om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Sympatiåtgärder

Konfliktåtgärder som vidtas från arbetstagarsidan för att stödja annan arbetstagarorganisation som har vidtagit en lovlig konflikt.

T

Tillsvidareavtal

Överenskommelse som gäller tillsvidare. SKR har ett tillsvidareavtal med Akademikeralliansen sedan 2001. Avtalet diskuteras kontinuerligt men är möjligt att säga upp årligen.

V

Varsel

Förhandsbesked om åtgärd, till exempel uppsägning eller konflikt. Varsel ska lämnas till motpart inom viss tid innan åtgärden verkställs.

Vild strejk

En strejk som brutit ut trots att arbetsfred råder.

Y

Yrkande

Förhandlingskrav från arbetstagarparten. Jämför avtalskrav och bud.

Ö

Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (ÖLA)

Motsvarar Huvudöverenskommelserna. Pacta tecknar ÖLA med Fastighetsanställdas förbund, SEKO – Facket för Service och Kommunikation och Svenska Transportarbetareförbundet.

Övertidsblockad

Förbud för arbetstagare att arbeta mer än den ordinarie arbetstiden.