Försäkringsmedicinska utredningar

Lagen om försäkringsmedicinska utredningar trädde i kraft den 1 januari 2019. Lagen reglerar ansvar, befogenheter och krav vid utredningar som Försäkringskassan kan begära att en person ska genomgå vid bedömning för att få ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Inom rehabiliteringskedjan ställs krav på kvalificerade medicinska beslutsunderlag i sjukpenningärenden. Underlagen ska ge en fördjupad beskrivning av sjukdomens konsekvenser för individens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet, och kan därmed ligga till grund för Försäkringskassans bedömning av den försäkrades arbetsförmåga.

Den nya lagen innebär att regionerna ska tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar på begäran av Försäkringskassan. Regionerna kan även få sluta avtal med exempelvis en annan region om att utföra försäkringsmedicinska utredningar. Regionen har också rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda försäkringsmedicinska utredningar.

Förordning och föreskrift om försäkringsmedicinska utredningar

Som stöd till lagen finns en förordning med kompletterande bestämmelser som förtydligar bland annat hur utredningar ska utföras, vilket underlag Försäkringskassan ska ge vårdgivaren inför en utredning och hur vårdgivaren ska ersättas.

Försäkringskassan har även tagit fram en föreskrift med kompletterande bestämmelser till förordningen som berör ersättning till regionerna.

Sammanfattning av lagen om försäkringsmedicinska utredningar (PDF, nytt fönster)